Strömmen 

Byggnadshistoria


Få byggnader kvar

På Strömmen finns dokumenterat boende från 1500-talet och framåt genom jordeböcker, mantalslängder, husförhörsböcker och död- och födelseböcker. På hela fastigheten finns idag endast byggnader kvar vid gårdscentrum vilket också varit gårdscentrum för ursprungsfastigheten och frälsehemmanet Strömmen. Vid vårt tillträde 1990 fanns tre byggnader kvar. Det var ryggåsstugan, härbret och det gamla hönshuset, senare ombyggt till bastu. I övrigt finns bara husgrunder och spisrösen kvar av samtliga övriga frälse-hemman och torp. Genom att gå igenom gamla husesynsprotokoll, utsyningslängder av timmer och lantmäterikartorkan man få en god uppfattning om tidigare byggnadsbestånd på både frälsehemman och torp.

Ryggåsstugan från 1775 med kulturhistoriskt värde

Vi har ofta undrat hur gammal ryggåsstugan egentligen är på Strömmen? Det har funnits många bud och uppfattningar från 150 till 250 år. Därför har vi låtit göra en åldersbestämning av stockarna i väggarna. 


Sommaren 2014 lämnades avsågade provskivor från stugans knutar in till Hans Linderson vid Kvartärgeologiska institutionen, Lunds Universitet, för dendrokronologisk undersökning. Vid en sådan undersökning jämförs årsringsmönstren från proven med tidsbestämda referensprover och man kan då avgöra när träden växt och avverkats. De 13 proven var alla avverkade granar från 1774/75. Ryggåsstugan är då sannolikt byggd kring 1775. Väggarna utgörs av timrade stockar med yttre knutar på den äldsta delen. I det V-formade spåret, mossrännan, på undersidan av stocken tätade man med isolerande husmossa eller väggmossa mellan stockarna. Huset var från början en traditionell enkelstuga med förstuga, kammare och storstuga med en öppen köksspis. Senare förlängdes det och fick formen av parstuga med ytterligare ett rum men inga dokument visar när detta skedde. Tillbyggnaden, med liggande stock, har ytterväggar som ligger innanför ursprungsväggarna och är därmed lite smalare än ursprungshuset. Grundmodellen för parstuga har tre fönster i varje gavelrum, ett på vardera långväggen och ett på gaveln. Man var beroende av ljusinsläpp via fönster eftersom belysningsmöjligheter i övrigt var sparsamt förekommande. Tillbyggnaden av gavelrummet på Strömmen har bara två fönster vilket skulle kunna förklaras med att härbret, byggt cirka 1800, lagts mycket nära enkelstugan. När man gjorde tillbyggnaden satte man inte in ett fönster på långväggen när avståndet till härbret var bara drygt 1 meter. Tillbygget borde alltså då ha skett efter 1800 och före 1847 då parstugan enligt syneprotokoll har nuvarande mått. Men kanske byggdes härbret och tillbyggnaden samtidigt kring 1800? Enkelstugan och parstugan är en stark byggnadstradition i Sjuhäradsbygden som är tydligt daterat från tidigt 1700-tal men har rötter tillbaka till 1500-talet i området och särskilt till Torpas domäner1).

Äldre än Museiföreningens bedömning

Den gamla ryggåsstugan och härbret har beskrivits av Älvsborgs läns Museiförening år 19752 i en utförd kulturhistorisk utredning. De två byggnaderna har därvid befunnits ha ett dokumenterat kulturhistoriskt värde. 

Beskrivningen i dokumentationen är som följer:

F d torpställe, numera fritidsfastighet. Den vackert belägna anläggningen består av ett bostadshus vars planlösning motsvaras av den s k parstugan samt en magasinsbyggnad. Båda byggnaderna har en s k ryggåskonstruktion och är uppförda under tidigt 1800-tal. I övrigt finns en mindre bastubyggnad från 1940-talet på fastigheten.

Det kulturhistoriska värdet motiveras av att de äldre byggnaderna båda är välbevarade representanter för numera sällsynta byggnadstyper. Anläggningen som helhet besitter ett stort dokumentvärde ur byggnadshistoriskt och samhällshistoriskt perspektiv.

Mot beskrivningen kan invändas att Strömmen varit ett frälsehemman under flera hundra år och inte ett torpställe. Baserat på ovan nämnda dendrokronologiska undersökning anser vi snarare att stugan är byggd på 1770-talet och härbret kring 1800. Dessutom har hemmanet ett ursprung som går tillbaka till åtminstone 1500-talet.